Våra konsumtionsmönster har förändrats kraftigt de senaste hundra åren. I början av 1900-talet köpte vi mjölk i mjölkbutiken, kött hos slaktaren och gick till skräddaren när vi behövde ett nytt klädesplagg. Vi handlade lokalt producerade varor eftersom det inte fanns något utvecklat system för varudistribution. Utbudet av varor var begränsat till vad som producerades i det lokala samhället.
Efter andra världskriget expanderade handeln dock kraftigt genom snabbare transporter, mellanlager och en ökad omsättning i butikerna. Under 1940-talet växte snabbköpen fram och under 1950-talet kom varuhusen. Det fick privatkonsumtionen att öka från 1950-talet och framåt. Hushållen skaffade sig allt fler möbler, kläder och leksaker. De investerade i nya varor som radioapparater, grammofoner, dammsugare och tvättmaskiner som gjorde vardagen bekväm. Och så har det fortsatt in i vår tid. Ny teknik skapar nya produkter och de senaste årtiondena har den genomgripande digitaliseringen av samhället gett oss en uppsjö av nya prylar som blivit självklara inslag i vår vardag.
Men det räcker inte med att det kommer nya varor. Det måste också skapas ett sug efter dem hos oss konsumenter. Handeln har därför sedan länge använt olika former av reklamkampanjer, erbjudanden, realisationer och kundklubbar för att underhålla vårt intresse för att konsumera. Amerikanska företeelser som Black Friday och Cyber Monday har importerats från USA för att ytterligare stimulera masskonsumtion och köphets.
För en del har det dessutom blivit en livsstil att shoppa. Den digitala revolutionen har bidragit till att ett nytt yrke sett dagens ljus: Youtubern eller influeraren som tjänar pengar på att prova produkter och visa upp sin konsumtion för sina tusentals följare. Influerarnas makt har blivit större och större. Det är ingen tillfällighet att reklambyråer börjat använda sig av influerare och Youtubers när de ska marknadsföra någon ny produkt.
Men i Sverige startade för några år sedan en motrörelse till Black Friday och slit och släng-samhället under namnet White Monday. Den har nu bytt namn till Circular Monday och blivit en internationell kampanj som spritts till över 20 länder. Syftet är att uppmärksamma företag som erbjuder cirkulära produkter och tjänster samt att uppmuntra till cirkulär konsumtion som är skonsam för både plånbok och planet. Ett annat – av många – exempel på att det är en förändring på gång när det gäller vår konsumtion är föreningen Medveten konsumtion som bland annat ger kurser i hur man blir en cirkulent – framtidens hållbara konsument.
I Sverige konsumerar vi nämligen som om det fanns drygt fyra jordklot. Dessutom sker de flesta av våra konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser och andra miljöförstörande ämnen utomlands, eftersom vi importerar så mycket av det vi köper. Och medan det för några decennier sedan var naturligt för oss att reparera saker som gått sönder, som exempelvis kläder, vitvaror och småapparater, är det i dag många gånger dyrare och svårare att laga saker jämfört med att köpa nya produkter. Vi har skapat ett slit- och slängsamhälle som det är svårt att ställa sig utanför.
Men fler och fler väljer att protestera genom att handla begagnat, dela på ägandet av saker eller bestämma sig för ett köpstopp under en tid. En av dem som forskat om köpstopp är Åsa Calmer på KTH, Kungliga tekniska högskolan, i Stockholm. Hon har undersökt vad tillräcklighet är och hur det kan praktiseras i konsumtionssamhället. Hållbar konsumtion handlar inte bara om att köpa hållbara produkter, utan även om att dra ner på konsumtionen eftersom det finns ett begränsat miljöutrymme. Det bör fördelas rättvist i världen och inte tas upp av rika länder, grupper och individer.
Åsa Callmer har studerat personer som närmat sig tillräcklighet på två olika sätt: antingen genom ett köpfritt år eller genom att rensa i sina hem och liv inspirerade av den japanska KonMari-metoden som utvecklats av Marie Kondo. Enligt den sistnämnda ska man bara omge sig med saker som skänker en glädje.
Personerna som bestämde sig för ett köpfritt år tyckte att det var lättare än de hade väntat sig att avstå från att köpa allt utom det mest nödvändiga. Deras förändrade konsumtionsbeteende visade sig dessutom hålla i sig efter att det köpfria året var över.
De som rensade ut saker i sina hem inspirerade av KonMari-metoden började att värdera sina saker bättre och minskade sina impulsköp. Det intressanta är att de personerna inte i första hand ville minska sin konsumtion utan i stället var fokuserade på att rensa i röran och underlätta vardagslivet. Även den metoden ledde alltså till ett ändrat konsumtionsmönster med färre impulsköp. Det verkar alltså som om vi mår bättre av att konsumera mindre och klokare.
Text: Nicklas Nordström
.jpeg)