Som exempel kan man ta tillverkningen av kontorsmöbler som står för en fjärdedel av den totala möbelproduktionen i landet och beräknas släppa ut mer än 150 000 ton koldioxid. Nya kontorsmöbler köps ofta in i samband med omorganisationer, att kontor flyttar eller för att de gamla möblerna helt enkelt känns omoderna och inte passar in i ett kontors nya inredningsprofil. Eftersom möblerna många gånger inte är utslitna eller söndriga borde det finnas en potential att ge dem ett nytt liv med hjälp av cirkulära affärsmodeller och återbruk/up-cycling. Ett 30-tal stora aktörer i branschen, bland andra Input interiör, Kinnarps, Svenssons, Region Skåne och Västra Götalandsregionen, tog 2017 initiativ till ett projekt för att ställa om möbelbranschen till cirkulär ekonomi. Projektet visade bland annat att det finns en efterfrågan på återbrukade möbler, men att inga möbelaktörer har kunnat erbjuda storskaliga cirkulära produkterbjudanden.
Men en förändring verkar vara på gång, inte minst när det gäller hur vi ser på att återanvända möbler och annan inredning.
Ett exempel är Kulturhuset Selma Lagerlöfs center i Göteborg som till nästan hundra procent består av återbrukad inredning. För att fylla den 6 200 kvadratmeter stora byggnaden samlade arkitektbyrån White in möbler som använts i andra verksamheter inom Göteborgs stad, exempelvis bibliotek, seniorverksamheter och kontor. Dessa kompletterades med nyinköpta begagnade möbler. White skapade dessutom en del re-designade möbler utifrån egna ritningar och med återanvänt material.
Ett annat exempel är RISE, Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner, i Göteborg som tog med sig samtliga möbler från sitt gamla kontor när de flyttade till nya lokaler. De återanvände sina 88 skrivbord, 88 kontorsstolar, 72 mötesstolar och 9 mötesbord och för att utnyttja de nya lokalerna maximalt köpte RISE dessutom in sju begagnade mötesbord. Totalt innebar det en minskad klimatpåverkan med 22 ton koldioxid jämfört med om RISE hade valt att köpa in helt nya möbler, visar deras egna beräkningar. Dessutom sparade de in cirka 850 000 kronor på att använda sina befintliga möbler.
Det tredje exemplet är IVL, Svenska miljöinstitutet, som behövde fler arbetsplatser men valde att behålla sina befintliga kontor i Göteborg respektive Stockholm framför att flytta till nya adresser. I stället renoverade de lokalerna och återbrukade en stor del av inredningen och möblerna. Denna återanvändning har sparat minst 60 ton koldioxid, enligt IVL:s beräkningar. Dessutom har IVL kunnat sälja eller skänka bort en del inredning som de inte behövde själva, vilket sparar ytterligare 20 ton koldioxid när någon annan får användning för den. De nyrenoverade lokalerna består nu av till 70 procent återbrukad kontorsinredning, medan man återanvänt 50 procent av den fasta interiören som exempelvis dörrpartier, VVS-produkter och akustikskivor.
Text: Nicklas Nordström
.jpeg)
