Upcyclade kläder på frammarsch

I Sverige slänger vi 80 000 ton textilier per år samtidigt som vi i genomsnitt köper 50 nya plagg per år och person. Med andra ord ungefär ett nytt plagg i veckan. Konsumtionen av kläder beräknas utgöra tre-fyra procent av en genomsnittlig svensks sammanlagda klimatpåverkan per år.

Men den siffran går relativt enkelt att göra något åt om vi använder de kläder vi har lite längre än vi gör i dag. Enligt en rapport från Swerea och RISE skulle textilers klimatpåverkan halveras om alla textila produkter fick en fördubblad livslängd jämfört med dagens användarbeteende.

Hur mycket vatten går åt för att tillverka kläder?

Textilindustrin påverkar inte bara klimatet utan använder också enorma mängder vatten. Bomullsproduktionen uppskattas stå för knappt tre procent av världens vattenfotavtryck, det vill säga det vatten som har förbrukats under olika varors produktionsprocesser. För att tillverka ett par jeans går det exempelvis åt 8000 liter vatten, för en t-shirt av bomull 2500 liter.

När det gäller textilindustrins energiförbrukning går det åt cirka 1700 kWh för en genomsnittlig svensks klädkonsumtion under ett år, vilket motsvarar cirka tio procent av en genomsnittlig villas årliga elförbrukning.

Låna, byta eller hyra kläder.

Det kanske effektivaste och enklaste sättet att minska miljöproblemen som textilindustrin orsakar är alltså att använda varje klädesplagg fler gånger. Det kan vi göra genom att ändra vårt beteende och klä oss i de kläder vi redan har i stället för att köpa nytt. Eller genom att låna, byta eller hyra kläder.

Begagnade eller upcyklade kläder?

Ytterligare ett alternativ är att köpa begagnade eller upcyclade kläder. I ett examensarbete från 2019 om upcycling, författat av studenterna Emma Daisley och Andrea Werngren vid Textilhögskolan i Borås, visade en enkätundersökning bland 40 kvinnor i åldern 20-30 år att 60 procent av dem inte visste vad upcycling är. Efter att de fått se bilder på fem olika upcyclade plagg från Remake, Rave Review och Skavlan svarade 92,5 procent att de kan tänka sig att köpa upcyclade plagg. Det är intressant att jämföra med en annan fråga i undersökningen, om att handla secondhand. Där svarade 72,5 procent att de hade en positiv inställning till secondhandkläder. Upcycling kan kanske uppfattas som att handla något nytt och spännande, fast det i grunden är begagnat.

Återvinna eller återanvända kläder?

Upcycling är dessutom många gånger ett miljömässigt bättre alternativ än recycling, som går ut på att bryta ner det ursprungliga materialet på fibernivå så att det blir återanvändningsbart. Den stora utmaningen för upcycling är att det kräver både tid och kompetens att redesigna och sy om ett plagg. Kläderna får därför ett högt pris. Det kan vara svårt att motivera för konsumenterna, särskilt om de är unga med en låg budget men ett stort intresse för kläder och mode. Ett sätt att lyckas kan vara att prissätta sina produkter som ett high-end modeföretag och använda sociala medier för att ge varumärket en hög status.